Saknar du alla sköna mp3-spelare i datorn, winamp med snygga (eller galna) skal och bra equalizer? Nu är musik-apparna tillbaka – i Androidmobilerna – och bättre än någonsin.

Winamp är en av de datorprogram som för mig mest ger mig nostalgivibbar till 90-talets sköna pc-värld. Man fyllde datorn med mp3-musik (gärna via den geniala pionjären på webbmusik Napster), och det var Winamp som skötte uppspelningen av låtarna i datorn.

Omåttligt populärt var olika skins till Winamp, för att få programmet att se ut och fungera precis som man ville. Mölligheten att ställa in olika styrka på ljudfrekvenserna via inbyggd equalizer var förstås också något som man njöt kraftfullt av.

Nu finns alltså Winamp till Android. Inte bara det – har du en Windowsdator är det hög tid att du återupplever Winamp även på den. Winamp i telefonen kan nämligen synka musiken sladdlöst via wlan. Det fungerar faktiskt riktigt bra, men det krävs att man har en pc med Winamp på. Synka mot Winamp i datorn kan man även göra via usb-sladd, om man föredrar det framför wlan.

Winamp har också en bra widget att lägga på startskärmen, där man förutom att bläddra bland låtar och pausa kan exempelvis koppla på repeat-funktionen när man går igång på någon musikalisk goding.

Men Winamp är inte det enda som ger vibbar av 90-talets mp3-frossa just nu. Android-appen Poweramp släpptes härom veckan, strax efter Winamp. Som mp3-spelare tycker jag att Poweramp är överlägset allt annat man provat på Android. Bäst av allt är att den har en väldigt kompetent equilizer, för att ställa in ljudet så som man vill ha det. Det finns också ett 10-tal förinställda ljudlägen, exempelvis med extra bas eller anpassat för jazz.

Poweramp har också teman, så att man kan få programmet att se lite olika ut, men det verkar inte finnas så mycket att välja bland. Inte riktigt som Winamp i vanliga datorn alltså. Däremot är Poweramp makalöst funktionsfylld som mp3-spelare. Vansinnigt överlägsen den som följer med som standard i Androidtelefonerna. Det finns förstås ”repeat” och ”shuffle”-funktioner, men man kan också välja om man vill repetera bara en viss låt, eller låta programmet slumpvälja låtar i en viss mapp.

Man kan också välja vilka musikfoldrar som finns för att slippa få ringsignaler och annat ljud automatiskt inlagt i musikbiblioteket. Men det finns också en väldig massa ytterligare funktioner, som är riktigt bra. Till exempel kan man ställa in telefonen på att ladda ner album-omslag på mp3-låtar som inte har albumomslag inlagda, så blir musikbiblioteket lite snyggare. En annan smart sak med Poweramp är att man kan göra headset-inställningar, så att musiken som standard pausas direkt, som på en ipod.

Både Winamp och Poweramp har för övrigt stöd för så kallad scrobbling till Last.fm, om man vill tipsa sina vänner om vilka musikfavoriter man har just nu.

Namn: Poweramp
Pris: Gratis eller 34 kr i fullversion
Betyg: 8/10

Namn: Winamp
Pris: Gratis
Betyg: 7/10

Evernote är ett fantastiskt användbart program. Du kan skapa och redigera anteckningar av alla möjliga slag på mobilen eller på datorn, och få dem automatiskt synkade mellan varandra. Jag använder Evernote till allt från min receptsamling till mötesanteckningar.

Desktop-programmet är ett riktigt snyggt och kraftfullt textredigeringsprogrammet. Androidversionen var väl… man kan säga att det fyllde sitt syfte. Men det var varken särskilt snyggt eller elegant. Det var småjobbigt att redigera texten i anteckningar och att söka på taggar, men själva grundfunktionen var ju så bra att man hade överseende med bristerna i utförandet. Åtminstone om man lät bli att snegla på den betydligt elegantare Iphone-versionen.

Men nu har en ny version av Evernote för Android släppts, och det är ett rejält ansiktslyft. Vi Androidanvändare har ändligen fått det program för online-anteckningar som vi förtjänar. Det är inte lätt att räkna upp vad som är nytt, för i stort sett allt är utbytt. Startsidan innehåller val där man snabbt kan skapa anteckningar, söka efter anteckningar, eller vilket man bittert saknade förut, bläddra bland anteckningar och taggar.

När man bläddrar runt bland anteckningarna visas de som miniatyrer, och om man går in i en anteckning är det inte längre hopplöst att få markören att hamna där man vill ha den. Det är också väldigt lätt att ta bildanteckningar, med en direktlänk till kameran. Det finns en widget, som i praktiken är en serie genvägar till att skapa anteckningar i text- ljud- eller bildform, samt att söka på anteckningar. Du kan också skapa en genväg direkt till en specifik anteckning, men det finns inget sätt att visa innehållet i en specifik anteckning på startskärmen i läsbart skick.

I gratisversionen av Evernote ligger anteckningarna inte lagrade lokalt i mobilen. För det får man betala för premiumversionen.

Menar du allvar när du inleder med denna fras, om du talar alldeles för fort eller alltid drar över tiden, finns det faktiskt en Android-app som kan vara till nytta. Den svenskutvecklade appen heter Pacetalker.

Konceptet är enkelt men smart. I programmet skriver du ner det du ska säga, ordagrant eller i stolpform, i olika punkter som ligger som pratbubblor i programmet. Du kan förstås sortera om bubblorna vid behov. Trycker du på en bubbla förstoras texten så den blir lättare att läsa.

Nu till det finurliga: Du kan även lägga in tidsmarkörer vid olika pratbubblor. Om du till exempel har ett 15 minuters anförande kanske du vet att du måste ha kommit till slutsatserna efter 10 minuter och det är dags för frågor vid 12 sätter du in tidsmarkörer vid dessa bubblor. När du sedan trycker på bubblan håller den reda på hur du ligger till i tiden och bubblan får en färg. Grönt betyder att du ligger bra i tiden, blå betyder att du måste snabba på litet, gult betyder att du har pratat för fort.

Att mata in ett helt tal på skärmtangentbordet på telefonen kanske inte är optimalt, men som för så många andra Androidprogram finns det även en webbtjänst du kan synka mot. På http://www.pacetalker.com kan du skapa ett konto som du sedan synkar mot din telefon. Här finns ett webbrränssnit för att skriva in och redigera tal, betydligt bekvämare än att använda mobilskärmen.

Bland inställningarna hittar man möjlighet till vibrationssignaler när man har en minut kvar eller har dragit över tiden. I en planerad framtida version ska det gå att importera och exportera anteckningar från Powerpoint-presentationer. Gratisversionen av programmet tillåter bara upp till tio anteckningar per anförande. Betalversionen som kostar 20 kronor har inte denna begränsning.

Motorola som satsat stort på Androidmobiler med tangentbord säljer som bekant inte i Sverige, men nu börjar det i alla fall finnas ett par modeller att välja mellan för den som vill ha en Androidmobil med riktiga tangenter. Förutom LGs nu utgångna modell och Sony Ericsson X10 Mini Pro är HTC Desire Z, Samsung Galazy 551 (även kallad Galaxy 4) och Huawei U8300 på gång.

Många vana Androidanvändare kanske har svårt att förstå poängen med fysiska qwertytangentbord. Har man telefonen i liggande läge får man på skärmtangentbordet knappar som är ungefär lika stora som de knappar man kan få på ett tangentbord, och med vibration får man en feedbackkänsla som nästan motsvarar att trycka ner en riktig knapp. Dessutom går det kanske till och med snabbare att dutta på en kapacitiv skärm än att trycka ner fysiska tangenter.

Men den stora fördelen med riktigt qwerty-tangentbord tycker jag faktiskt har att göra med systemet. Med liggande skärmtangentbord i Android går nästan hela skärmen åt till tangentbordet, kvar blir en liten ruta med text högst upp. Det funkar väl OK när man skriver sms eller e-post, men om man till exempel ska fylla i inställningar eller webbformulär famlar man väldigt mycket i blindo. Man kan trycka på nästa-knappen och komma till nästa fält, som man förmodligen hunnit glömma vad det är, och för att kolla efter får man trycka på bakåt-knappen. Det blir mycket mata in, tryck bakåt, klicka på nästa fält, mata in.

Med riktigt tangentbord har du däremot hela skärmen fri, och du kan se precis vad du gör samtidigt som du skriver in text. Jag tycker det är värt en hel del.