LG håller pressträff idag och låter oss journalister prova nya Android-lurarna Optimus 2X och Optimus Black. Just Optimus 2X är den första mobilen med dubbelkärning processor, den nya Tegra2-processorn, som lär ta över ett tag framöver i high-end-modellerna, skulle jag tro. Hur som helst känns mobilen riktigt snabb, trots att den lur vi fått prova bara hade Android-version 2.2. Nya Android 2.3 innebär också en rejäl uppsnabbning av systemet, och bättre multitasking.

Vår webb-tv-reporter Berker Agun upptäckte också de här videofilmerna på Youtube, där man verkligen kan se hur bra prestandan är med Optimus 2X:

Saknar du alla sköna mp3-spelare i datorn, winamp med snygga (eller galna) skal och bra equalizer? Nu är musik-apparna tillbaka – i Androidmobilerna – och bättre än någonsin.

Winamp är en av de datorprogram som för mig mest ger mig nostalgivibbar till 90-talets sköna pc-värld. Man fyllde datorn med mp3-musik (gärna via den geniala pionjären på webbmusik Napster), och det var Winamp som skötte uppspelningen av låtarna i datorn.

Omåttligt populärt var olika skins till Winamp, för att få programmet att se ut och fungera precis som man ville. Mölligheten att ställa in olika styrka på ljudfrekvenserna via inbyggd equalizer var förstås också något som man njöt kraftfullt av.

Nu finns alltså Winamp till Android. Inte bara det – har du en Windowsdator är det hög tid att du återupplever Winamp även på den. Winamp i telefonen kan nämligen synka musiken sladdlöst via wlan. Det fungerar faktiskt riktigt bra, men det krävs att man har en pc med Winamp på. Synka mot Winamp i datorn kan man även göra via usb-sladd, om man föredrar det framför wlan.

Winamp har också en bra widget att lägga på startskärmen, där man förutom att bläddra bland låtar och pausa kan exempelvis koppla på repeat-funktionen när man går igång på någon musikalisk goding.

Men Winamp är inte det enda som ger vibbar av 90-talets mp3-frossa just nu. Android-appen Poweramp släpptes härom veckan, strax efter Winamp. Som mp3-spelare tycker jag att Poweramp är överlägset allt annat man provat på Android. Bäst av allt är att den har en väldigt kompetent equilizer, för att ställa in ljudet så som man vill ha det. Det finns också ett 10-tal förinställda ljudlägen, exempelvis med extra bas eller anpassat för jazz.

Poweramp har också teman, så att man kan få programmet att se lite olika ut, men det verkar inte finnas så mycket att välja bland. Inte riktigt som Winamp i vanliga datorn alltså. Däremot är Poweramp makalöst funktionsfylld som mp3-spelare. Vansinnigt överlägsen den som följer med som standard i Androidtelefonerna. Det finns förstås ”repeat” och ”shuffle”-funktioner, men man kan också välja om man vill repetera bara en viss låt, eller låta programmet slumpvälja låtar i en viss mapp.

Man kan också välja vilka musikfoldrar som finns för att slippa få ringsignaler och annat ljud automatiskt inlagt i musikbiblioteket. Men det finns också en väldig massa ytterligare funktioner, som är riktigt bra. Till exempel kan man ställa in telefonen på att ladda ner album-omslag på mp3-låtar som inte har albumomslag inlagda, så blir musikbiblioteket lite snyggare. En annan smart sak med Poweramp är att man kan göra headset-inställningar, så att musiken som standard pausas direkt, som på en ipod.

Både Winamp och Poweramp har för övrigt stöd för så kallad scrobbling till Last.fm, om man vill tipsa sina vänner om vilka musikfavoriter man har just nu.

Namn: Poweramp
Pris: Gratis eller 34 kr i fullversion
Betyg: 8/10

Namn: Winamp
Pris: Gratis
Betyg: 7/10

Jag hade tänkt skriva här om den lilla widget-appen Fancy Widget. Det är en suverän liten widget, som visar klockslag och väder för platsen där man befinner sig. Klickar man på vädersymbolen får man fram vädret.

Vi hade Fancy Widget på skärmen på bilderna när vi gjorde tidningen Mobils sommarnummer, med Sony Ericsson X10 mini pro. Sedan dess har jag fått en flod av mejl från folk som undrar var de hittar den där widgeten.

Inspirationen till den här Fancy Widget har hämtats från den taiwanesiska mobiltillverkaren HTC, som ju har en sådan widget både i sina Windows- och Android-mobiler. Vilken fiffig lösning, tyckte tydligen en programmerare. Så han gjorde en liten widget som vi alla kunde använda i våra Android-telefoner. Helt gratis att ladda ner från Android Market, varken med reklam eller betalningskrav.

Jag har Fancy Widget i några av Android-lurarna jag provar just nu. Men när jag skulle ladda ner den till Samsung Galaxy S härom dagen fanns den inte längre att hitta på Android Market. Så jag sökte på nätet, och då visade det sig att HTC hade hotat stämma programmeraren, eftersom de tyckte att hans widget var för lik deras lösning. Han hade förstås ingen lust att bli dragen inför rätta för en liten gratis-widget, så han plockade snabbt bort sin Fancy Widget från Android Market. På sin blogg lovar han dock att ta fram en liknande widget i framtiden, men med ett utseende som är mer olikt HTC:s lösning.

Fotnot: Även om Fancy Widget inte längre ligger kvar på Android Market så ligger installationsfilen till denna gratis-app kvar här och var på internet, för den som absolut vill ha denna widget på sin Android-lur. I så fall måste man gå in i telefonens inställningar och välja program/applications. Där kan man bocka i en ruta att man vill kunna installera program från andra källor än Android Market. Sedan kan man ladda ner installationsfilen (apk-filen) från någon sajt på nätet. Jag såg att installationsfilen till Fancy Widget till exempel låg på 4shared.com.

Testandet av HTC:s uppföljare till Hero – nya HTC Legend – går vidare. Nu tänkte jag titta lite närmare på internetfunktioner.

Webbläsare och internetfunktioner var något som utmärkte föregångaren Hero, och samma sak gäller Legend. Den är verkligen grymt bra som internetmobil. Man får fylla i uppgifter till sociala tjänster som Facebook, Twitter och bildblogg-sajten Flickr redan första gången man startar telefonen.

Det snygga är att dessa tjänster sedan integreras snyggt i telefonen. Det sker bland annat med ”Friendstream” som är en widget på startskärmen. Där syns alla uppdateringar som ens vänner gör, och man kan lägga in kommentarer eller ”gilla” vännernas uppdateringar – utan att behöva gå in på någon webbsida eller starta någon ”app”.

Webbläsaren är också mycket bra. Här tycker jag i och för sig att Legend känns en gnutta långsammare än storebrors-modellerna Nexus One och HTC Desire. Men det är bara i marginalen. Webbupplevelsen är riktigt bra, med enkel zooming med multitouch (knip eller dra isär fingrarna på skärmen för att zooma in och ut) eller dubbelknackning på skärmen för att få en textspalt att anpassa sig till skärmens storlek.

Det känns också användarvänligt när man ska leta webbsajter. Under tre flikar kan man leta sig fram till:
a) Bokmärken
b) Mest besökta webbsajterna
c) Historik, de senast besökta sajterna

Under alla flikarna visas webbsajterna visuellt med sajterna i miniatyrbild. Snyggt och lättnavigerat. Listan över visuella bokmärken kan också väljas som widget till någon av startskärmarna.

Jag håller på och testar HTC Legend just nu. Det är ju HTC:s uppföljare till populära HTC Hero. Så frågan är om Legend kommer bli samma succé. Jag känner mig lite tveksam faktiskt. Inte för att Legend inte är bra, den är jättebra. Men den har hård konkurrens av andra nyheter just nu.

Hur som helst: Den har några riktiga fördelar jämfört med konkurrenterna. Metallskalet till exempel. Och HTC:s putsning av Android-systemet känns också bra. Legend är snabb i systemet och har senaste versionen av Android. På detta har man lagt sina egna extrafunktioner (Sense) med bättre integration med sociala tjänster som Facebook och Flickr. Metallskalet känns gediget.

Men sen då? Faktum är att den är väldigt väldigt lik höstens succélur HTC Hero i menyer, skärm och funktioner. Inget fel med det förstås, jag gillade HTC Hero. Den nya versionen av HTC:s menytillägg ”Sense” bjuder inte på så mycket nytt. En nyhet är ”helikopter-vyn” som syns här på bilden, där man kan få överbllick över alla sju startskärmarna.

I vår kommer den här telefonen att få vass konkurrens av exempelvis HTC Desire, Google Nexus One och Sony Ericsson X10. Alla de tre nyss nämnda telefonerna har väsentligt större skärm än HTC Legend. Och skillnaden känns verkligen, både när man ska knappa in text på skärmtangentbordet och när man ska surfa runt med mobilen.

Nå, man kan tycka att jag är lite väl bortskämd med stora skärmar när jag jämför med värstingkonkurrenterna med 3,7-4,0 tums jätteskärmar. Kruxet är att HTC Legend inte känns så mycket smidigare i formatet än dessa heller. Om man ändå ska ha en liten skärm känner jag mig mer dragen till att också få ett ruggigt smidigt format, som i X10 Mini.

Nu till HTC Legend i stället

Det nya med Legend jämfört med HTC:s tidigare Androider är bland annat att man får svenskt språk i systemet. Ibland blir det lite knasigt, eftersom menyrader och knappar är anpassade efter engelska språket, hamnar den översatta texten ibland lite inträngd (eller i värsta fall utanför det synliga). Men oftast fungerar det bra.

Fm-radion är en ny funktion jämfört med Hero, och den fungerar helt OK, utan att bjussa på några extrafunktioner. Den skannar av och lägger upp en kanallista första gången man startar den, sedan kan man leta kanaler manuellt eller välja i kanallistan, precis som vanligt.

Kameran har fått lite extra inställningsmöjligheter. Jag gillar att man kan styra över färgmättnad etcetera direkt i kameraapplikationen, utan att behöva bildbehandla manuellt i efterhand. Bra för den typen av ögonblicksbilder som skickas till Facebook etcetera.

Återkommer inom kort med fler testintryck här på bloggen.

Här har jag dragit upp mättnaden i bilden till max för att få tulpanerna lite galet chockrosa.